Främmande språk

'

När jag bodde i Frankrike för tretton år sedan förökte jag lära mig kinesiska men det lyckades inte för jag har inget "musiköra". Kinesiska är för svårt för mig att uttala, samma ord kan betyda fyra olika saker om de uttalas olika. Det är samma sak med thailändska men jag börjar lära mig mera och mera. När mamma Suphat talar i telefon så förstår jag nästan allt hon säger.

Spanskakursen jag gick på vid Edhec i Nice på franska rivieran när jag studerade ekonomi där skulle ha kunnat gå bättre, fick beröm av min lärare för mitt uttal men jag var för lat. Förstår ända spanska ganska bra för Inigo, Marta och Samantha var mina bästa vänner från Spanien på den tiden... och språket liknar franska som jag kan ganska bra.

Japanska liknar enligt min mening finländska i uttalet. Jag kom ganska långt igång med mina japanskastudier med den bästa läraren jag har haft i hela mitt liv, Jouni Elomaa. Han är en superbegåvning och undervisar vid Fria Kristliga Folkhögskolan i Vasa, Finland  i sammarbete med Stockholms Universitet. Se hans hemsida här.

En kuriositet är att Jounis styvpappa Hirohito var min judolärare i Nykarleby när jag var 13 år gammal 1974! Jag lyckades få omkull honom en gång när han var okoncentrerad, men sedan visade han vem som har svart bälte i både judo och karate, lyfte upp mig och "kastade" mig, (mycket försiktigt som man skall göra med ett barn som jag var), i mattan. Läs gärna japanska om ni bor i närhetet av Vasa, mera info finns här.

Tyvärr avbröt jag mina studier i japanska språket efter att jag träffade min före detta fru, ryska Tanja. Hon var en skönhet som har krossat många hjärtan, och en begåvning, övergav sina doktorandstudier i tyska språket samt rysk litteratur på grund av mig. Mitt livs misstag, (ett av dom), var att jag inte lärde mig tala ordentlig ryska under mina åtta år med henne.

Nu skall jag i alla fall lära mig thailändska, på Thaiwalen i Bangkok, eftersom jag bor här i Hua Hin och har thailändsk sambo och tillsammans en snart treårig son. Börjar behärska alfabetet som liknar sanskrit. Min tvåspråkiga son Johnny i Finland, (talar perfekt finska och svenska, bra engelska), kommer att ha en bror från en annan kultur, med ett annat språk och alfabete... en rikedom.

Förstår inte varför man talar om "tvångsspråk" i utbildningen, att lära sig ett språk utesluter inte att man har resurser för att lära sig andra, snarare tvärtom. Vill inte säga det här men dumhet tycks vara djupt rotad...

Dumhuvudet pappa Göran