Postorder "män"

'

I kväll satt jag och talade med min vän Gustaf Svensson, pensionerad postiljon från Värmland. Han sa att han läst om ett av Sveriges största problem på Expressen, postorderfruar. Han sa åt mig att läsa artikeln och speciellt kommentarerna. Bättre än http://www.skrattnet.se/ sa han.

Gustaf har själv upplevt problemet i Sverige under sitt aktiva yrkesliv men nu efter sex år av pensionärstillvaro i Thailand menar han att situationen har ändrats. På grund av den ekonomiska krisen i Väst och Asiens starka ekonomiska tillväxt har rollerna blivit ombytta.

Det finns så många ensamma kvinnor, olyckligt gifta damer, lyckligt gifta damer samt transvestiter, som vill ha en statusman från väst. Feta och fula pensionärer tycks vara de populäraste. Många kommer från Norrbotten och Värmland i Sverige, men hela Europa är representerat. Finnarna är väldigt få för de är så fulla att de inte släpps ombord på postflyget. Vem vill ta emot nedspydda paket? 

Männen har kanske gått en datorkurs på Komvux och lyckas knäppa på sin nyinköpta dator men har ingen aning om Internets "dating" faror. Det är oftast dessa som hamnar i någon avlägsen djungelby, men det finns även yngre män som har råkat ur för postordergiftermål.

Bland annat Burmas jämställdhetsminister, Mr Macho Haan, är oroad över utvecklingen men säger att han i princip är positiv till utvecklingen. Vi stöder ett mångkulturellt samhälle så länge äktenskapen baseras på ekonomiska faktorer.

Mr Macho är ändå orolig, speciellt för de töntiga nordborna. Många fruar tvingar dem att vara nyktra mitt i veckan och de måste vara hemma senast nio på kvällen. Vilken trettonåring i väst skulle gå med på det säger Mr Macho. Många har fått smaka på bambukäppen om de inte lytt och sina fickpengar, dvs. sin egen pension ser de aldrig röken av.

Kristelefonerna blir nedringda av män som inte har pengar till varken cigaretter eller öl och de har svårt att förklara sina problem eftersom de varken kan språket... eller vet var de befinner sig efter flera månaders smygsupande.

Gustaf är mycket nöjd över att ha en svensk postiljonfru. Gunilla arbetar fortfarande halvtid, spenderar varannan månad med mig och märker aldrig när jag vänsterprasslar. Som före detta postiljon har man ju vanan inne säger Gustaf och ler.

Så länge jag har kvinnopolitiskt korrekta åsikter är Gunilla nöjd. Dessutom har jag tillgång till hennes parallella kreditkort.

Får jag bjuda dig på den här kvällen säger Gustaf.